Tiden har kommit att skapa en liten garagetråd om mitt lilla bygge. Då jag hänger på detta forum i princip varje dag och läser andras trådar om deras byggen och blir fruktansvärt imponerad så känner man ju att man vill visa vad man själv pysslar med! Tyvärr så blir det inga feta bilder på frästa billet-grejer eller nåt annat sånt, dels för att ekonomin inte tillåter det (flera hobbys+bilar+skotrar+hus & annat crap) samt att jag bor i mörkaste Norrland.
Här gillar folket att varva dieselmercor å smeka renar!
Lite kort info om vem jag är då: Jobbar som konstruktör inom träbranschen, 35år, har hållit på med bilar sen epa-åldern, upptäckte laddtrycket hösten -99 och sen dess är man fast. Äger ett flertal gamla Audi 200:or med turbofemman, gillar quattro på vintern - kan inte vara utan! Första turbobilen var en trimmad 240 TIC -82, har byggt på Audi 10v med MS och GT42 med hemmagjort grenrör bland annat...turbokonverterat en E30 mm...gillar att bygga saker i garaget!
Nåväl, jag ska försöka få en vettig linje i tråden från början av äventyret med denna bil år 2010 till nuläget.
Jag & en polare drog över till USA i februari 2010. Jag hade krossat spargrisen och tänkte att jag skulle köpa mig ett stycke amerikansk kvalitetsvagn av märket Pontiac. Har man sett Smokey and the Bandit 3000 gånger som liten kläpp så visste man ju direkt vilken modell man letade efter. Problemet var bara att nästan alla bilar vi var och tittade på i min prisklass ägdes av crackheads eller gängmedlemmar av mexikanskt ursprung. Den bilen jag nu äger var faktiskt den första Pontiacen vi var och tittade på just efter ankomsten till Kalifornien, det här är annonsen jag ringde på:
Jag ansåg den vara för risig så vi åkte vidare från Los Angeles mot San Fransisco och fortsatte semestra och kolla på bilar.
Vi var också förbi 034-Motorsport som är stora inom Audi-trim i USA, ett trevligt besök. Polaren letade Charger -68 och kände folk på ett moparforum i USA så vi bodde största delen av resan hos lokala gearheads. Bland annat fick vi åka över hela San Fransisco i en -69 Charger med en snubbe som trodde han var med i Bullit - det var en upplevelse man aldrig kommer glömma, skrikande bakdäck & smattrande V8 upp å ner för backarna! Vi åkte sedan vidare över bergen ner mot Las Vegas och i slutet av resan så svängde vi förbi den första Pontiacen vi tittat på igen. Visst var den risig men jag hade inte hittat nåt annat. Den hade ju ändå rätt färg och var av rätt årsmodell. Pontiac 400 motor dessutom. Priset var hyfsat det med.
Här har jag just blivit ägare till min första jänkare och lastat den på en flatbed. Destination Sweden!
Påskafton 2010 kom bilen till Luleå på långtradare. Jag hade anlitat Nordtrafik för transporten från hamnen i Los Angeles till Luleå och det gick smärtfritt. Körde hem till Kalix utan plåtar och var lycklig, drog första burn-outen utanför huset mitt samt även inne i garaget senare! Att endast 180hk kan framkalla sådan glädje är ett under...
Första steget var ju att få den laglig på svensk väg och det medförde pappersarbete! Allt gick bra med ursprungskontroll, title-pappret från USA var ok och alla avgifter betalades in. Problemen började först på bilprovningen (som vanligt då alltså haha) då årsmodellen medförde krav på exakta siffror & bokstäver på vissa lampor på bilen. E-märkning minsann! Jag fick även göra bullerprov samt köpa intyg från Tyskland och där drog det genast iväg x-antal tusenlappar. Även ett nivå-öga krävdes i bromsvätskebehållaren. Mycket extra bekymmer bara tack vare årsmodellen. Här är ett av alla besök på bilprovningen. Så småningom var den godkänd i alla fall och sommaren 2010 cruisade jag för fullt...samt söndrade TH350 automaten vid inspirerad körning!
Så kom sommaren 2011. Hade bytt till en frisk TH350 låda samt hunnit gå igenom det mesta på bilen. Tillverkade nytt innertak, fräschade upp den invändigt, fick bort den svarta änkan som bodde i bilen!!! och började drömma om mer effekt. Satte på Rondell-hjulen också som jag lackat med svart slät hammarlack hemma i garaget.
Jag började så smått lessna på dom 180hk som fanns i 400-maskinen. Detta är ju en lågkompad smogmotor som borde passa ypperligt att överladda trots att folk kallar Pontiac-maskinerna för glasmotorer! Jag tror det kan vara så att folk varvat ihjäl dessa i kombination med dålig eller ingen koll på bränsle & tändning. Rochestergasaren som satt på funkade ändå riktigt bra och man fick det där tydliga suget när sekundärspjällen öppnade. Men att hålla på å klabba med munstycken å nålar är inget jag vill hålla på med...jag har haft megasquirt på en Audi och det var ju riktigt kul! Finns tekniken ska man väl använda den!
Här städade jag upp i fronten lite, bilen är 100% rostfri men allmänt sliten. Det finns ju gott om plats för en intercooler här!
Mexaren som ägde bilen i USA hade nog varit av vägen för samtliga front-spoilers var borta eller skadade. Jag köpte nya glasfiber spoilers från RP-Glasfiber här i Kalix. Löste monteringen efter egna ideer då det vart enklast så...
Solida subframebussningar monterades i samma veva - klart stadigare känsla efter vägen med dessa.
Jag fortsätter på tråden imorgon - bilen körs i dagsläget med vems och singel GT45 så det blir roligare saker snart...
) 
Dags att tända lyset i garaget och inte släcka förrän Pontiacen har laddtryck! Har tidigare köpt en Garrett GT45 som nu lyftes upp på arbetsbänken. Rengöring stod på schemat!
