Hej!
Jag har rammlat över ett parti titanventiler som skulle passa som handsken i en volvo topp som jag håller på att bygga.
Toppen skall sitta på en motor som är tänkt till gatkörning så då är frågan om titan ventiler är så lämpade?
Jag har aldrig haft några titanventiler själv så har ingen erfarenhet alls av dom.
Någon annan som har?
Vad är det lämpligt att ha för material på styrning och säte?
Måste också passa på att tacka er grabbar för det absolut bästa motorforumet i sverige!
Titanventilers livslängd och hållbarhet?
Utan att ha använt själv, men blev intresserad o sökte runt på nätat
Enda anledningen till att använda det materialet till ventiler är pga dess vikt som gör det möjligt att ha högre vervtal.
Nötningståligheten skall vara okej, men metallen är ganska mjuk, så lash-caps (eller motsvarande) är att rekommendera.
Det kan bli problem med "galling" , dvs att de nyper i styrningen, beroende på lagermaterial. Ibland coatas de för att råda bot på det
Anliggningsytan mot sätet kan få problem.med deformation. Lösningen på detta brukar vara att "coata" ventilen, och/eller att ha ett relativt mjukt sätesmaterial
får en känsla av att de är säkrare att ha på insug
Enda anledningen till att använda det materialet till ventiler är pga dess vikt som gör det möjligt att ha högre vervtal.
Nötningståligheten skall vara okej, men metallen är ganska mjuk, så lash-caps (eller motsvarande) är att rekommendera.
Det kan bli problem med "galling" , dvs att de nyper i styrningen, beroende på lagermaterial. Ibland coatas de för att råda bot på det
Anliggningsytan mot sätet kan få problem.med deformation. Lösningen på detta brukar vara att "coata" ventilen, och/eller att ha ett relativt mjukt sätesmaterial
får en känsla av att de är säkrare att ha på insug
Titanlegeringar
Min herre, titan oxiderar spontant då materialet utsätts för luft inte för handsvett. Titan är en av de metaller som snabbt bygger upp ett oxidskikt, vilket gör metallen svår att ytbehandla galvaniskt sett. Det man är rädd för då man hanterar materialet med bara händer är den avsättning av koksalt som vi alla bär med oss i form av svett. Koksalt på en titan yta som värms upp kan orsaka kraftig sprickbildning. Hur känsligt det är beror helt på vilken legering det handlar om, vissa titanlegeringar är mer eller mindre okänsliga för kloridjoner (koksalt). Men som regel bör man aldrig hantera titandetaljer utan handskar om man inte vet med sig att den aldrig skall värmebehandlas. Förutom kloridjoner så är även markering med tusch, blyerts eller krita inte att rekommendera om biten skall utsättas för värme. till och med vissa tejper kan orsaka sprickbildning på detta material eftersom klistret kan innehålla svavelföreningar. Olika typer av syror är inte heller bra att utsätta materialet för, även teknisk metanol med små rester av myr och ättiksyra kan vara förödande på längre sikt. Jag har själv jobbat med olika titanlegeringar under mer än 20 års tid, så man har sett en del oväntade saker hända med dessa material under årens lopp... 
Re: Titanlegeringar
J.Lundin skrev:Min herre...
Tackar, då blev man lite klokare.
Det låter orimligt att man ska handskar på sig när man håller i titanventiler. Man använder ju Titan i extrema miljöer pga att den tål väldigt mycket. Men... jag kan ha fel.
Vilket fall låter bensin och olja värre än handsvett.
På Crossmaskiner med Titanventiler, är det EXTREMT viktigt att luftfiltret är i bra kondition. Den minsta lilla smuts som kommer in,, så går ventilerna ner sig. Sköter man det bra, håller ventilerna i flera hundra timmar.
Mats
Vilket fall låter bensin och olja värre än handsvett.
På Crossmaskiner med Titanventiler, är det EXTREMT viktigt att luftfiltret är i bra kondition. Den minsta lilla smuts som kommer in,, så går ventilerna ner sig. Sköter man det bra, håller ventilerna i flera hundra timmar.
Mats
-
dhedlund
- För mycket laddtryck
- Inlägg: 137
- Blev medlem: lör nov 14, 2009 8:46 pm
- Ort: Motala
- Kontakt:
Så kort sammanfattat skulle titanventiler kunna funka bra i gatmotor som inte ska underhållas så offta?
Sedan kommer vi då till sätet, att ventilen skall ha ett mjukt säte låter ju ganska logiskt. Min uppfattning av mjuka ventilsäten är att livslängden är ganska kort? Livslängden tillsammans med en ventil i titan är kanske längre?
Tex lagerbronssäten av JM 7.
Sedan kommer vi då till sätet, att ventilen skall ha ett mjukt säte låter ju ganska logiskt. Min uppfattning av mjuka ventilsäten är att livslängden är ganska kort? Livslängden tillsammans med en ventil i titan är kanske längre?
Tex lagerbronssäten av JM 7.
Med okunskap känner man inga begränsningar...
Titan bör inte utsättas för kloridjoner eftersom detta kan leda till sprickbildning om oturen är framme. Det här rådet gäller då bitarna utsätts för hög värme. Jag har själv sett "kompromentterande" fingeravtryck på en titanytan av en detalj som värmts i ugn. Då man tittade närmare på detta fingeravtryck så bestod hela avtrycket av små ytsprickor...
Förutom att biten var kass så kunde man också lätt ha spårat vem som satte dit avtrycket ifråga..
"Titan" som så många slarvigt säger är ju inte ett enskilt material utan finns att få i ett flertal olika legeringar, där var och en har sitt allokerade arbetsområde. Detta innebär att en legering som är framtagen för ett visst syfte inte fungerar alls i andra sammanhang. En titanlegering för ventilbruk måste exempelvis klara av att utsättas för de höga kvävehalter som bildas vid förbränning utan att ta upp kvävet (nitrokarburering). andra mindre lämpliga legeringar plockar garanterat upp kvävet och hårdnar med tiden med risk för sprickbildning. De titanventiler som i början kom ut på marknaden var man tvungen att hålla koll på genom hårdhetsprovning, det här beskrev Smokey Yunick i en gammal artikel i Circletrack. Dagens titanmaterial för ventilbruk är garanterat motståndskraftigt mot upptag av kväve, hur bra dessa legeringar tål kloridjoner vet jag ej, men det är som sagt en allmän regel att aldrig hantera titanmaterial med oskyddade händer. Det här är en regel man håller stenhårt på inom den flygindustri jag verkat inom. En annan regel är att aldrig utsätta titanlegeringar för metall mot metall kontakt med koppar, mässing, zink, kadmium osv. eftersom detta också kan leda till sprickor vid uppvärmning.
Så även om titan och dess olika legeringar av många anses som ett hightech material så har det också sina akilleshälar och det är bra att veta om att dom finns.
Förutom att biten var kass så kunde man också lätt ha spårat vem som satte dit avtrycket ifråga..
"Titan" som så många slarvigt säger är ju inte ett enskilt material utan finns att få i ett flertal olika legeringar, där var och en har sitt allokerade arbetsområde. Detta innebär att en legering som är framtagen för ett visst syfte inte fungerar alls i andra sammanhang. En titanlegering för ventilbruk måste exempelvis klara av att utsättas för de höga kvävehalter som bildas vid förbränning utan att ta upp kvävet (nitrokarburering). andra mindre lämpliga legeringar plockar garanterat upp kvävet och hårdnar med tiden med risk för sprickbildning. De titanventiler som i början kom ut på marknaden var man tvungen att hålla koll på genom hårdhetsprovning, det här beskrev Smokey Yunick i en gammal artikel i Circletrack. Dagens titanmaterial för ventilbruk är garanterat motståndskraftigt mot upptag av kväve, hur bra dessa legeringar tål kloridjoner vet jag ej, men det är som sagt en allmän regel att aldrig hantera titanmaterial med oskyddade händer. Det här är en regel man håller stenhårt på inom den flygindustri jag verkat inom. En annan regel är att aldrig utsätta titanlegeringar för metall mot metall kontakt med koppar, mässing, zink, kadmium osv. eftersom detta också kan leda till sprickor vid uppvärmning.
Så även om titan och dess olika legeringar av många anses som ett hightech material så har det också sina akilleshälar och det är bra att veta om att dom finns.
Tanken med en LÄTT ventil är att man kan ha en mjukare fjäder, då skonas det mjukare sätet också.dhedlund skrev:Så kort sammanfattat skulle titanventiler kunna funka bra i gatmotor som inte ska underhållas så offta?
Sedan kommer vi då till sätet, att ventilen skall ha ett mjukt säte låter ju ganska logiskt. Min uppfattning av mjuka ventilsäten är att livslängden är ganska kort? Livslängden tillsammans med en ventil i titan är kanske längre?
Tex lagerbronssäten av JM 7.
Mats
Jag talar om hur man bör hantera titanlegeringar generellt. Ventiler av titanleg. är garanterat belagda med någon skyddande coating på ventilskaften exempelvis molybden eftersom titanlegeringar inte är speciellt bra som lagermaterial. Om sedan tallrikens anliggningsyta mot sätet också är ytbehandlad är väl bara att kontrollera. Att blanda titan med andra metalliska material brukar sällan vålla några problem så länge materialet är av stål eller rostfritt. Dom metaller som vållar problem är dom jag räknade upp och det beror på att dessa metaller gärna bildar sprickkänsliga legeringar med titan. Man får i sammanhanget inte heller glömma att titan har stor affinitet mot syre och bildar därigenom snabbt ett skyddade passivskikt som kan stå emot olika angrepp.
Detaljer tillverkade i titanleg kan vara extremt tuffa om dom behandlas rätt men och vid fel behandling så är dom inte det minsta förlåtande. Ett kardinal fel man inte får göra är att rengöra materialet med någon form av klorerat kolväte typ tri eller metylenklorid, då kan bitarna spricka direkt. Då det gäller kloridjoner så är dom bra på att bryta upp oxisskikt, speciellt om bitarna värms upp ordentligt, har dom väl tagit sig in i kristallstrukturen så fungerar dom på samma sätt som vid väteförsprödning, kloridjonerna övergår till atomärt tillstånd varvid dom växer till och spräcker korngränserna i materialet. jag har själv sett detta hända då en klåpare på jobbet lyckades hänga ner ett stort svetsat titanhus i ångzonen i vår dåvarande tritvätt. Trots att huset inte var utsatt i mer än någon minut för triångan och att vi snabbt fick ur det ur ångzonen och snabbt högtrycksspolade det med vatten, så sprack det inför våra ögon. Det krackelerade helt, det bildades tusentals med sprickor och hade man slagit på det med hammare på något lämpligt ställe så hade det gått i tusen bitar. Huset kostade nog närmare 1 miljon och gick direkt i skrotbingen. Titanlegeringen har jag för mig var 8-1-1
Och ja, personen ifråga fick jobba kvar, vi hade som policy att inte sparka någon för fel som dom gjort av okunskap. denna policy gjorde att folk inte var rädda för att tala om att dom gjort bort sig, det hade varit värre om dom mörkat och skickat bitarna vidare i kedjan.
Förövrigt använder jag själv vit läkarrock då jag mekar....
Skall jag vara lite spydig så var det precis sådan attityd som vi hade problem med då vi anställde bilmekar och inte utbildade flygmekaniker på jobbet, fick man inte bitarna på plats så tog man fram en större hammare....
Det som kan knäcka materialet är kombinationen klorid och hög värme, hur hög värme och hur sårbart materialet är beror helt på vilken legering det handlar om.
Detaljer tillverkade i titanleg kan vara extremt tuffa om dom behandlas rätt men och vid fel behandling så är dom inte det minsta förlåtande. Ett kardinal fel man inte får göra är att rengöra materialet med någon form av klorerat kolväte typ tri eller metylenklorid, då kan bitarna spricka direkt. Då det gäller kloridjoner så är dom bra på att bryta upp oxisskikt, speciellt om bitarna värms upp ordentligt, har dom väl tagit sig in i kristallstrukturen så fungerar dom på samma sätt som vid väteförsprödning, kloridjonerna övergår till atomärt tillstånd varvid dom växer till och spräcker korngränserna i materialet. jag har själv sett detta hända då en klåpare på jobbet lyckades hänga ner ett stort svetsat titanhus i ångzonen i vår dåvarande tritvätt. Trots att huset inte var utsatt i mer än någon minut för triångan och att vi snabbt fick ur det ur ångzonen och snabbt högtrycksspolade det med vatten, så sprack det inför våra ögon. Det krackelerade helt, det bildades tusentals med sprickor och hade man slagit på det med hammare på något lämpligt ställe så hade det gått i tusen bitar. Huset kostade nog närmare 1 miljon och gick direkt i skrotbingen. Titanlegeringen har jag för mig var 8-1-1
Och ja, personen ifråga fick jobba kvar, vi hade som policy att inte sparka någon för fel som dom gjort av okunskap. denna policy gjorde att folk inte var rädda för att tala om att dom gjort bort sig, det hade varit värre om dom mörkat och skickat bitarna vidare i kedjan.
Förövrigt använder jag själv vit läkarrock då jag mekar....
Skall jag vara lite spydig så var det precis sådan attityd som vi hade problem med då vi anställde bilmekar och inte utbildade flygmekaniker på jobbet, fick man inte bitarna på plats så tog man fram en större hammare....
Det som kan knäcka materialet är kombinationen klorid och hög värme, hur hög värme och hur sårbart materialet är beror helt på vilken legering det handlar om.
Senast redigerad av J.Lundin den tis feb 16, 2010 7:27 pm, redigerad totalt 1 gånger.