Höjd densitet på luften = bättre nyttjande av kanalarean?

[J00r]

När jag läser ditt inlägg kan jag inte låta bli att undra ifall du inte har vänt lite på resonemanget?

Jag tänker så här att enligt ideala gaslagen så ökar densiteten på luften med ökat tryck och enligt definitionen på Reynoldstalet som du skriver i ditt inlägg (vilken jag minns som korrekt) så ÖKAR Reynoldstalet och därmed turbulensen vid ökad densitet. Det vill säga, ifall du ökar trycket på luften så ökar du även turbulensen vid given hastighet vid tex portströmming eller ifall man betraktar gränsskikt så kommer omslag till turbulent gränsskikt att ske TIDIGARE med ökat tryck.

Så länge som viskositeten inte också ökar vid densitetsökningen stämmer det ju! Om den gör det eller inte vet jag inte... Reynolds är väl om jag inte minns fel Re=råVL/u.

Ligger ju något i det du säger om man får så lite turbulens som möjligt kommer "tryckvaken" att bli mindre... och mer kanalen/röret kommer flöda mer!

[Kadett4wd]

Speedaddict.

Jag tänker så här att enligt ideala gaslagen så ökar densiteten på luften med ökat tryck och enligt definitionen på Reynoldstalet som du skriver i ditt inlägg (vilken jag minns som korrekt) så ÖKAR Reynoldstalet och därmed turbulensen vid ökad densitet. Det vill säga, ifall du ökar trycket på luften så ökar du även turbulensen vid given hastighet vid tex portströmming eller ifall man betraktar gränsskikt så kommer omslag till turbulent gränsskikt att ske TIDIGARE med ökat tryck.

Detta inlägg väcker mitt intresse.
Om så vore, så kanske den mer turbulenta luftmassan 'rycker tag' i den 'stillastående' luften i kanalen och låter den till viss del dras ned med så kallad 'ejectorverkan'

[Kadett4wd]

Jag kommer nog bli blockerad snart, har fått pm från ledningen av sts forumet.
Så alla problem löser sig på den enkla viset, 'stympa bort cancerbölden'

[J00r]

Ordning i kaoset, låter som att du är något på spåret... men det dumma med turbulens är ju att man inte kan garantera något för att det är just kaos!? Kommer det då blir godtyckligt bättre nyttjande av kanalen, eller ska man helt plötsligt ha så hög turbulens som möjligt? ...bara en tanke

EDIT:

Jag kommer nog bli blockerad snart, har fått pm från ledningen av sts forumet.
Så alla problem löser sig på den enkla viset, 'stympa bort cancerbölden'

Vafan då för? Du bjuder ju bara upp till disskusion! Hur ska ni mer rutinerade annars kunna lära er något!?

[Kadett4wd]

Ja jag käftar juh utan respekt för de äldre och lärda verkar det som.
Jag tycker också själv jag bjuder upp till diskussion och då även för de som inte räknar på allting.
Det kan finnas människor här ute i cyberspace som sitter på talanger som inte går att förklara.

Jag använder också väldigt ofta enkel svenska så alla ska förstå, mao involverar inte ofta formler och grejs i mina inlägg.

[SpeedAddict]

Så länge som viskositeten inte också ökar vid densitetsökningen stämmer det ju! Om den gör det eller inte vet jag inte... Reynolds är väl om jag inte minns fel Re=råVL/u.

Ligger ju något i det du säger om man får så lite turbulens som möjligt kommer "tryckvaken" att bli mindre... och mer kanalen/röret kommer flöda mer!

Nä det är ju precis det det inte gör vilket jag förklarade i mitt förra inlägg! Du tar ju själv upp formeln för Reynoldstalet och där står ju i densiteten i täljaren (ovanför bråksträcket) och således leder ökad densitet till ÖKAD turbulens. Då kan du ju inte minska turbulens eller omslag till turbulent gränsskikt med ökat tryck (=ökad densitet).

EDIT:

Bilden du länkar till visar inget gränsskikt, som bara existerar i området väldigt nära väggen, utan visar hur hastighetsprofilen ser ut för hela rörets diameter och hur denna hastighetsprofil behöver en viss sträcka för att stabiliseras. Således visar bilden en annat fenomen än det jag pratade om i mitt förra inlägg. Vad jag pratade om i mitt förra inlägg hör istället till den bilden som postades tidigare i tråden.

[The]

Du kanske borde tänka lite mer på tonen i din enkla svenska. Inte för att jag har nåt problem med den men jag kan förstå om den uppfattas som stötande.

[J00r]

Skrev ju att viskositeten måste vara oförändrad för att reynolds ska ändras... Sen det sista var som bara en egen inflikning för vad jag vet så försöker man alltid sträva mot så lite turbulens som möjligt? Eller ska vi börja tänka om!?

[Kadett4wd]

Måste jag besudla Svenskan med massvis med glada gubbar?

J00r, Turbulens har vi juh alltid, men vi vill väl ha 'kontrollerad' sådan?
Börjar vi få negativ och 'farlig' turbulens så börjar det väl bli avlösning från väggarna och kanalen tjuter i en flödesbänk, som ett exempel.
Man har effektivt skapat en visselpipa mao.

[Jens Gustavsson]

kadett jag/vi har bara sagt att du bör ändra ton lite i dina inlägg och att den löjliga undertexten inte är direkt givande . vi har inte hotat att stänga av dig.

[Kadett4wd]

Tonen är svår att ändra, man kan försöka en stund men mitt riktiga jag kommer ändock tillbaka efter en stund.
Själv tycker jag det är bra med 'ögonbrynshöjare'; Vad hette han? Rallycrossfantomen.. hmm Unitek killen.
Hans inlägg var av än mer syrlig ton som kunde missförstås, men jag ansåg att den friska fläkt han for runt med var bra.
Det kommer fram inlägg från en del som normalt inte skriver och det får även 'eliten' att tänka till och välja nya banor för sina studier.
det kan ofta behövas den där 'knuffen' så man vaknar till och börjar se sig om.

[G-son]

När jag läser ditt inlägg kan jag inte låta bli att undra ifall du inte har vänt lite på resonemanget?
Jag tänker så här att enligt ideala gaslagen så ökar densiteten på luften med ökat tryck och enligt definitionen på Reynoldstalet som du skriver i ditt inlägg (vilken jag minns som korrekt) så ÖKAR Reynoldstalet och därmed turbulensen vid ökad densitet. Det vill säga, ifall du ökar trycket på luften så ökar du även turbulensen vid given hastighet vid tex portströmming eller ifall man betraktar gränsskikt så kommer omslag till turbulent gränsskikt att ske TIDIGARE med ökat tryck.

Visst har du rätt. Man kan inte ha rätt hela tiden...

[Erland Cox]

Turbulens är en sak och avlösning en annan. Avlösningen beror på att gränsskiktet där luften går långsamt och trycket ökar växer. Luften går fort uppe på krönet av korta radien och saktar ner runt hörnet. Överallt där luften saktar ned ökar trycket och gränsskiktet byggs upp. Blir gränsskiktet tillräckligt tjockt så släpper flödet från ytan och en vak bildas. Sen finns en portningsteknik där man minskar arean genom svängen men jag tror inte den fungerar på 230 toppar. 2 ventils Hemi motorcyklar och 4 ventilare däremot går det bra på. Där har man minsta arean i höjd med styrningen och konar upp mot sätet.
Jag har även sett att avgasportar som är trånga i svängen och som flödar mycket bra. Volvo 230 däremot flödar helt värdelöst med liten area i svängen med den formen på kanalen som man är hänvisad med tanke på höjd och vattenkanalers placering.

Erland.

[Erland Cox]

Speedaddict.

Jag tänker så här att enligt ideala gaslagen så ökar densiteten på luften med ökat tryck och enligt definitionen på Reynoldstalet som du skriver i ditt inlägg (vilken jag minns som korrekt) så ÖKAR Reynoldstalet och därmed turbulensen vid ökad densitet. Det vill säga, ifall du ökar trycket på luften så ökar du även turbulensen vid given hastighet vid tex portströmming eller ifall man betraktar gränsskikt så kommer omslag till turbulent gränsskikt att ske TIDIGARE med ökat tryck.

Detta inlägg väcker mitt intresse.
Om så vore, så kanske den mer turbulenta luftmassan 'rycker tag' i den 'stillastående' luften i kanalen och låter den till viss del dras ned med så kallad 'ejectorverkan'

Detta är vad som händer om den turbulenta luftmassan rycker tag i vaken och drar med den ut i kanalen.
Det händer också hela tiden där det finns en vak eftersom vaken växer ut i strömningen och rycks med av flödet.
Det blir ett pulserande fenomen som kan höras i flödesbänken. Vaken växer, rycks med, växer rycks med och så vidare.
Det är negativt för flödet och det enda som hjälper är aerodynamisk utformning som så långt som möjligt minskaruppkomsten av vakar.
Hur man ska få till en sådan form utan att experimentera i flödesbänken vet jag inte?
Varför är du så negativ till flödesbänkar och formler?
Detta är avancerad motorteknik och där förutsätter åtminstone jag att man är beredd att använda avancerade hjälpmedel och formler för att lösa och förklara saker.
Om man inte kan sätta upp en förklarande beräkning för hur något fungerar, hur ska man då kunna analysera och förstå det?


Erland.

[Norbäck]

Säkert en skit-korkad fråga, men sänker man inte hastigheten med högre tryck?