Borra Pinjongaxel

[Dan (gearhead)]

Precis, tittar man bara på en "storhet" blir det lite lätt naivt...

[JoBy]

Om man tänker sig en bit gummislang. Vrider man den så tycker jag att det är helt naturligt att den blir lite kortare och diametern på hålet minskar. Volymen av hålet minskar.

Om man pressar in vätska motsvarande den volym som fick plats i slangen när den var rak så ökar risken att slangen går sönder.

[Dan (gearhead)]

Och eldar man på den ökar risken att den börjar brinna...skämt åsido. En solid axel då? Längre eller kortare...givet tex att ena sidan "sitter fast".

[Steve]

Den lär ju bli längre, materialet kan ju som inte fara nån annanstans...som det redan sagts i tråden

[Dan (gearhead)]

En anledning som jag skulle kunna tänka mig varför det skulle kunna fungera, återigen med begränsad kunskap, är att du har förändrade materialegenskaper just vid splinesen som gör att den går av lättare där och att du genom att borra hål där på något vis, genom att faktiskt försvaga konstruktionen, flyttar på vart de vridande krafterna verkar mest så att den istället för att gå av vid splinesen vrider sig/deformeras på ett annat ställe istället och du får en slags momentbegränsare i det övriga materialet(varför det nu inte skulle vara det redan innan hålet förstår jag inte). Lite som att pumpa ett par hekto till i däcken så att de börjar spinna lite tidigare och du skonar drivlinan...
Det som då rimmar lite illa med min egen hopplösa teori är att du genom att försvaga en konstruktion skulle kunna få den mer vridstyv just där....
Ett andra alternativ är att den tar i något som gör att du genom att borra ett hål gör att den inte förlängs utan deformeras runt hålet och ej tar i och således ej går av lika tidigt samtidigt som den förhoppningsvis återgår till sin ursprungliga form efter deformationen..

[Wezzli]

När en stång vrids så vill den till slut bli som en trasa du vrider om.
den minskar i diameter.

Och,, matrialet mot centrum måste ta vägen nånstans.
Det blir på längden.
och axeln snäpper av.

Med hål invändigt så kan 'yttermatrialet' tillåtas minska i diam lite innan det ändrar på längden.
Och med detta tillåts den även fjädra tillbaka istället för att deformeras.

Fick det förklarat för mig av en kille som tillverkade drivaxlar som sitter på lastbilar.
De har sjuka data.
40000Nm ska de klara(den värsta de tillverkade då)
Ska kunna vridas 1 varv och återgå till std position.

syns dåligt:

Jag håller med dig. Nu joddlar jag bara rakt ut i luften och citerar ditt inlägg för att belysa. Så ta inte illa upp.

När man håller fast en solid axel i ena änden och vrider i den andra så kommer materialet att utsättas för olika mycket sträckning beroende på hur långt från centrum som du undersöker axeln. Följden är då att sträckningen i axelns material ökar linjärt med radien. När materialet i axelns centrum deformeras astronomiskt mycket mindre än materialet i axelns periferi bidrar ju detta till att de motverkar varandra då varken centrum eller periferi har någonstans att ta vägen och detta orsakar ännu mer sträckning. Brott uppstår och det är färdigt.

Med en hålborrad axel kommer samma vridning att orsaka mindre sträckning i periferin då den kan ta en "genväg" genom en mindre diameter. Axelns centrumlinje och materialet närmast axelns centrumlinje gör precis inte ett skit för axelns hållfasthet. Varken i vridning, böjning, men i skjuvningsfall hjälper det. Några klockrena skjuvningsfall med drivaxlar ser man sällan.

Obs! Jobbar som börntekniker

[Daniel-635]

Intressant diskussion !

Skillnaden ligger nog inte i hur vridstyv axeln är / blir.

Utan i hur många grader den klarar vridas innan brottet uppstår.

Gillar gummislangs exemplet med vatten i

[maxn51]

Intressant detta må jag säga^^
Tar 2 tidigare
1, den borde bli hållbarare, vrid en coola burk och se vad som händer fyll den sedan med aluminium och testa igen då blir den hållbarare. Så är det ju.
Sen kommer en gummislang och kan snurras flera varv utan att brista men om du fyller den med vätska eller gummi med för den delen så kommer den brista mycket fortare.
Hm så enligt mig helt obevisat och oprövat så borde det bero på om man vill att den ska vrida sig/flexa eller hålla sig stum om man ska borra eller ej? Ingen som har lust å borra en drivaxeln och ha en original och sen testa vilken som brister först?;)


Mvh Max

[Wezzli]

För att det ska ge någon vettig information behöver man ju ha två likadana axlar och mäta vridmomentet och gradtalet i precis det tillfället då axeln brister. Någonting som sviktar är ju däremot i princip alltid att föredra, man får ju titta på drivlinan som en kedja och om du börjar med att styva upp den första länken så kommer den ju säkert hålla, men då kommer ju resten att få ta mer stryk istället.

Jag vill påstå att en axel med rätt håldiameter inte bara håller för mer vridning, utan även mer vridmoment. Vridstyvheten kommer bara påverkas marginellt med ett litet hål. Snabbt exempel i statisk simulering:

500 mm lång 30 mm axel som smalnar av till 28 mm vid splines fixerad i ena änden och belastad med 400Nm vridmoment i andra änden:

Sträckning i MPa


Förflyttning i mm (vridning av mantelytan i mm)



500 mm lång 30 mm axel som smalnar av till 28 mm, vid splines, hålborrad 10 mm hela vägen fixerad i ena änden och belastad med 400Nm vridmoment i andra änden:

Sträckning i MPa


Förflyttning i mm (vridning av mantelytan i mm)


Detta är ju inte verkligheten och högst statiskt, men det är ju en fingervisning hur lite centrumet gör för vridstyvheten, det stöder dessutom min teori. Från 296,2 MPa belastning utan hål till 289,8 MPa belastning med hål där värst belastning uppkommer. Den högsta belastningen uppkommer just precis där är för att programmet är cp och fixeringar är precis döstumma i simulationer samt även för att allt moment i slutändan hamnar i övergångarna. Mäter jag med probe mitt på axelns grova del har vi däremot 130,8 MPa belastning på den solida och 132,5 MPa på den hålborrade.

Provade även med ett grovt överdrivet hål på 20 mm rakt igenom, dvs 4 mm gods runt splines och då fick vi en ökad belastning på ca 25% där högsta belastning uppkommer. Det säger ju en del om hur lite centrumgodset egentligen gör för hållbarheten. Vad som däremot nästan säkerligen skulle hända med en sådan installation är ju att splinesen skulle vika ihop och kliva ur. Det är däremot svårare att visa i en sådan simulation.

[Dan (gearhead)]

Kul med ett så pass genomarbetat exempel!

[maxn51]

+1 ^^


Mvh Max