Förbränningshastighet Turbomotor

[whilliam]

Wave dynamics analysing, sidan 263 i denna nya manualen, läs på.

Det är en reflektion mot ändrad area som gör att vågen reflekteras och kommer tillbaka som flyttar på gasen förutom den tidigare tryckskillnaden.
Om arean är större reflekteras den omvänt och om arean är mindre reflekteras den lika.
Detta fick jag inte lära mig i 7:an.

Erland

Om du tänker efter så ser du att jag, i enkla ordalag, försöker beskriva det rödmarkerade, till skillnad från dig, som återger något du läst men inte verkar ha förståelse för. Det verkar lite som att när du "läser"/lär dig nåt nytt, så "kastar" du bort de andra faktorerna?
Sådant funkar inte när det är så komplicerat som en motor, man måste klara att hålla alla faktorer med i tankegångsbanorna.

[whilliam]

Konstigt för i tidigare diskussion sa jag samma som nu.
Jag gjorde ett experiment och mätte hur högt ejektorverkan kunde dra en vattenpelare och jämförde med tryck.
Det tog vi upp för 2 år sen.
Ejektorverkan blir helt eliminerad av tryckpulsen.

Hur var det nu med MBT, om du inte vet på en turbomotor, hur funkar det på en sugmotor?
Det är visserligen samma men det kanske förenklar.

Erland

Inte riktigt samma som nu, men jag vill minnas att du, även då, inte kunde skilja på olika förlopp, du till och med skojade till det med att du "inte var nån musiker" vilket visar att din förståelse för pulståg behöver "bättras på".
Ejectorverkan och pulser är två olika saker. Ena kräver massförflyttning (i förhållande till anslutet rör) och den andra kräver en snabb energiavgivning.

Massförflyttning och pulsenergi (hastighet) påverkar varandra och ejectorverkan blir både förstärkt och motarbetad av puls (beroende av tiden de inträffar)
Det var jag som "ledde in" dig på "ringar på vattnet" förut och det var för att du skulle få huvudbry angående en kollektors utformning
Det är nämligen så, att om allt med ejectorfunktion vore ointressant och pulskraften är lika stark åt alla håll (vilket den inte är men du påstår det)
så behövde en kollektor inte se ut som den gör öht.

Jag fortsätter att "reta dig" med saker som påverkar, kanske du slutar ställa frågor för att jäklas och börjar använda lite seriösa sätt att diskutera? för att ge dig en liten hint så tänk på topic.
3) varvtal

[whilliam]

Och ingen kunde riktigt förklara varför det sög i wastegaten på brorsonens grenrör vid bromsningen vi gjorde då vi öppnade wastegaten med tryckluft för att undersöka varför laddtrycket skenade.
Dessutom utmed hela pullet.

Vissa saker är vi ense om Både du o Martin har haft lätt för att förklara detta

[Erland Cox]

Varför läser ni inte den vetenskapliga förklaringen som jag lade upp en länk till?
Vill ni tro att ejektorverkan fungerar så varsågod.
Det är pulsreflektioner som gör att grenrören ser ut som de gör.
Men Gordon P. Blair och han som skrev koden till Dynomation kan ju ha helt fel och 2 killar som aldrig läst fysik utanför högstadiet ha rätt.
Fast jag tror sannolikheten för det är ganska liten.

Erland

[Erland Cox]

Konstigt för i tidigare diskussion sa jag samma som nu.
Jag gjorde ett experiment och mätte hur högt ejektorverkan kunde dra en vattenpelare och jämförde med tryck.
Det tog vi upp för 2 år sen.
Ejektorverkan blir helt eliminerad av tryckpulsen.

Hur var det nu med MBT, om du inte vet på en turbomotor, hur funkar det på en sugmotor?
Det är visserligen samma men det kanske förenklar.

Erland

Inte riktigt samma som nu, men jag vill minnas att du, även då, inte kunde skilja på olika förlopp, du till och med skojade till det med att du "inte var nån musiker" vilket visar att din förståelse för pulståg behöver "bättras på".
Ejectorverkan och pulser är två olika saker. Ena kräver massförflyttning (i förhållande till anslutet rör) och den andra kräver en snabb energiavgivning.

Massförflyttning och pulsenergi (hastighet) påverkar varandra och ejectorverkan blir både förstärkt och motarbetad av puls (beroende av tiden de inträffar)
Det var jag som "ledde in" dig på "ringar på vattnet" förut och det var för att du skulle få huvudbry angående en kollektors utformning
Det är nämligen så, att om allt med ejectorfunktion vore ointressant och pulskraften är lika stark åt alla håll (vilket den inte är men du påstår det)
så behövde en kollektor inte se ut som den gör öht.

Jag fortsätter att "reta dig" med saker som påverkar, kanske du slutar ställa frågor för att jäklas och börjar använda lite seriösa sätt att diskutera? för att ge dig en liten hint så tänk på topic.
3) varvtal

Det är inte lönt att diskutera med dum dummare.
Bygg ni för ejektorverkan.
Hur räknar du ut rörlängder och diametrar för ejektorverkan?

Erland

[Erland Cox]

Och ingen kunde riktigt förklara varför det sög i wastegaten på brorsonens grenrör vid bromsningen vi gjorde då vi öppnade wastegaten med tryckluft för att undersöka varför laddtrycket skenade.
Dessutom utmed hela pullet.

Tryckpulsen rusar förbi hålet utan att se det så det blir ingen reflektion.
Det krävs en area ökning eller minskning för att det ska bli en reflektion.
Vi har diskuterat detta innan när det gällde placering av wastegate.
Areaförändringen upp till 6:1 bestämmer reflektionens styrka.
Hur starkt sug fick du i wastegatehålet?

Erland

[whilliam]

Det är inte lönt att diskutera med dum dummare.
Bygg ni för ejektorverkan.
Hur räknar du ut rörlängder och diametrar för ejektorverkan?

Erland

Jag har sällan stött på nån som är så "trög" att diskutera med Jag ska försöka beskriva det från ett annat håll så kanske nån av dina "grå" börjar jobba lite......

Vi kör motorn på 1 varv i minuten (för att göra skillnaden i tid mellan de bägge fenomenen extrem stor)
Cylindertrycket är 20 Bar när avgasventilen öppnar (vi ponerar att ventilen öppnar extremt fort, alltså ingen påverkan på energiöverföringen för att den "segar sig")
Genast tittar det ut en tryckpuls som har hög energi, den består av ett "paket" med förtätad gas (som håller trycket från de 20 "baren") Pulsen håller ljudets hastighet fast motorn går sakta och den trycker hela tiden en bit av molekylerna i grenröret framför sig.

Efter en stund börjar alla molekyler strömma ut genom kanalen (inte bara de som fixade "första paketet") och när denna massa far förbi anslutningar i röret (hål/uttag/pipor från andra cylindrar) så drar de med sig molekyler därifrån (från grundskolans fysik)
Puls "paketet" har givetvis tryckt upp "en dos" i alla sådana öppningar när den, tidigare, for förbi men det hindrar inte ejectorverkan att göra sitt när den anländer.

Vi ponerar att ejectorverkan i detta fall har hjälpt cylinder nummer två att tömmas men nu kommer ljudpulsen tillbaka som ett undertryck (i tidigare post försökte jag förklara hur det blir ett undertryck) pulsen måste ända upp i röret till cylinder 2 och ända fram till ventilen innan den stänger, för att där "tima" med största möjliga undertryck (kom ihåg att det bara är ett "litet paket" med "isärdragna" molekyler) lyckas man med detta (timingen) så har man fått ett lägre tryck på cylindersidan av avgasventilen än vad det är på andra sidan.

Tänker man vidare så förstår man att några rörlängder inte behöver beräknas till ejector men däremot så måste kollektor och de anslutningar som man vill påverka, utföras med rätt vinklar, självklart kommer rörlängder att påverka till viss del, men inte alls i närheten av hur viktiga de är för ljudpulsen. (där blir det total katastrof om de "missar")

Den ena sortens puls utesluter inte den andra, de motverkar varandra vid vissa frekvenser och hjälper varandra vid andra (frekvenser går att likställa med varvtal)

Förstår du inte detta nu, så kommer du nog aldrig att fatta.

[Erland Cox]

I själva verket kör tryckpulsen ifrån gasen i cylindern och går genom gasen som redan finns i röret.
Pulsen har ljudets + gasens hastighet så den är ljudhastigheten snabbare än gasen
Efter tryckpulsen strömmar gas med högt tryck ut ur cylindern åtminstone under hela blow down fasen.
Det hade varit bra om man kunde skapat undertryck under hela pumpningsfasen och under överlapp med
den återvändande tryckvågen men den har inte duration nog.
Kolla på ett tryckdiagram i länken jag skickade. Se om du hittar ejektorverkan i det.

Erland

[whilliam]

Och ingen kunde riktigt förklara varför det sög i wastegaten på brorsonens grenrör vid bromsningen vi gjorde då vi öppnade wastegaten med tryckluft för att undersöka varför laddtrycket skenade.
Dessutom utmed hela pullet.

Tryckpulsen rusar förbi hålet utan att se det så det blir ingen reflektion.
Det krävs en area ökning eller minskning för att det ska bli en reflektion.
Vi har diskuterat detta innan när det gällde placering av wastegate.
Areaförändringen upp till 6:1 bestämmer reflektionens styrka.
Hur starkt sug fick du i wastegatehålet?

Erland

Nu får du förklara detta igen? Pulsen spred ju sig som ringar på vattnet? Fast nu verkar du beskriva en situation där den inte ens kommer upp i ett W/G hål? Antingen har du nån jäkligt klurig förklaring eller så blir du tvungen att erkänna att du lärt dig nåt nytt från dum/dummare

Vare sig jag eller Martin och säkert inte Patrick har några som helst problem att förstå det här.

[Erland Cox]

Inertia däremot, rörelseenergin när gasen väl satts i rörelse är en annan sak.
Men den gör mer nytta på insug än på avgassidan eftersom tryckskillnaderna och pulserna är svagare där.
Erland

[Erland Cox]

Tryckpulsen rusar förbi hålet utan att se det så det blir ingen reflektion.
Det krävs en area ökning eller minskning för att det ska bli en reflektion.
Vi har diskuterat detta innan när det gällde placering av wastegate.
Areaförändringen upp till 6:1 bestämmer reflektionens styrka.
Hur starkt sug fick du i wastegatehålet?

Erland

Nu får du förklara detta igen? Pulsen spred ju sig som ringar på vattnet? Fast nu verkar du beskriva en situation där den inte ens kommer upp i ett W/G hål? Antingen har du nån jäkligt klurig förklaring eller så blir du tvungen att erkänna att du lärt dig nåt nytt från dum/dummare

Vare sig jag eller Martin och säkert inte Patrick har några som helst problem att förstå det här.

Den måste se hålet.
Läs på i wastegatetråden, där står det sen länge.

Erland

[whilliam]

I själva verket kör tryckpulsen ifrån gasen i cylindern och går genom gasen som redan finns i röret.
Pulsen har ljudets + gasens hastighet så den är ljudhastigheten snabbare än gasen
Efter tryckpulsen strömmar gas med högt tryck ut ur cylindern åtminstone under hela blow down fasen.
Det hade varit bra om man kunde skapat undertryck under hela pumpningsfasen och under överlapp med
den återvändande tryckvågen men den har inte duration nog.
Kolla på ett tryckdiagram i länken jag skickade. Se om du hittar ejektorverkan i det.


Erland

Jo, jag skrev ju det "den trycker hela tiden en bit av molekylerna i grenröret framför sig" Egentligen är det en förtätning av molekyler som rör sig framåt.
Jag har nog tittat på fler tryckdiagram än vad du gjort, är det flera samplingspunkter i det du menar? Annars är det oanvändbart. (tänkte du på det?)

[whilliam]

Nu får du förklara detta igen? Pulsen spred ju sig som ringar på vattnet? Fast nu verkar du beskriva en situation där den inte ens kommer upp i ett W/G hål? Antingen har du nån jäkligt klurig förklaring eller så blir du tvungen att erkänna att du lärt dig nåt nytt från dum/dummare

Vare sig jag eller Martin och säkert inte Patrick har några som helst problem att förstå det här.

Den måste se hålet.
Läs på i wastegatetråden, där står det sen länge.

Erland

Jaha? Ska JAG läsa på när du inte förstår?
Det är du som skrivit att tryckpulsen tar sig in överallt (likt ringar på vattnet) jag "lurade" dig till att skriva så, så antingen tar du tillbaka eller så får du åtminstone erkänna att du är lättlurad och det borde man inte vara om man pysslat med sånt här så länge som du?

Hur ska den kunna motverka ejectorverkan om den inte ens kan ta sig fram utan att "se" Jag har nog koll på vad pulsen har för sig men jag tycker inte du verkar ha det?

Eller är det på så sätt att om pipan den ska välja att "fara in i" eller välja att "bortse" ifrån, blir annorlunda behandlad i fall den går till en W/G eller till en annan cylinder?
Det vore ju fint om du dresserat den till det

[whilliam]

Inertia däremot, rörelseenergin när gasen väl satts i rörelse är en annan sak.
Men den gör mer nytta på insug än på avgassidan eftersom tryckskillnaderna och pulserna är svagare där.
Erland

Blev det tråkigt att diskutera pulser nu. Så du blir tvungen att blanda in fler fenomen? (det var du som rörde till det med W/G anslutning så nu måste du ta upp en verklig orsak till att W/G kan ventilera, men det är pulser och ejector vi diskuterar nu)

Rörelseenergin går "both ways" det är status quo mellan att acca den och stoppa den

[Erland Cox]

Pulsen har en hastighet som är gashastighetens + ljudhastigheten.
När den i ett rakt rör passerar ett hål så hinner den inte påverka trycket i hålet under någon lång tid.
I en kollektor kan man välja hurdan reflektion man vill få genom areaskillnaderna mellan ingående och utgående rör.
Formeln ser ut så här:
Antal avgasrör in i kollektorn - 1 rör så på en fyra: (3 X arean på ett primärrör i kvadrat + arean på kollektorn i kvadrat) / arean på ett primärrör.
Utan areaskillnader blir det ingen reflektion och pulsen missar hålet.
Om vi ska ta jämförelsen med ringar på vattnet så finns dom inte i en ström.

Erland