Sävar Turbo Site

Höjd densitet på luften = bättre nyttjande av kanalarean?

hur menar jag då?
jo jag undrar om inte luften inte längre inte tar 'lättaste vägen' då den har högre densitet(laddtryck).
Jag har noterat att i förbränningsrum/kolvar på överladdade maskiner spolar det rent på ställen det normalt då samma setup sitter på en ej överladdad maskin.
Bränsleblandningen 'tvättar' alltså bort sot från ställen det inte sker annars.

Detta får mig att fundera lite.

flödet runt hela ventilen blir bättre?
luften följer böjar bättre i kanalerna?
'halvdana' topplock funkar hyfsat?
Vi portare än grundlurade eftersom vi tycker att kanalerna ska vara perfekta på alla setuper, kanske inte behövs vara så väldans högt flöde?
Jag har sett flertalet exempel på moderat portade maskiner som ändå lämnat gött med mos på relativt låga laddtryck.
Två exempel:
Johan Johanssons Pv(förra motorn)
Johnny Färjegårds Ascona.

Jag funderar på om det blir mindre 'vakar' i kanalen som käkar flöde på sugmotorn.
Lek med tanken att det är 'extrude hone' gegga som pressas genom kanalen.
Den har väldigt hög densitet. nästan som mänsklig avföring.

-

Flödet är direkt proportionellt till roten ur tryckskillnaden. Det enda som skulle kunna hända med högre densitet på luften är att det lättare blir vakar eftersom luften får mer massa och får svårare att svänga men om det verkligen är så vet jag inte?
En tryckstegring ska ge lättare avlösning. Minskar man trycket genom att öka hastigheten ska avlösningen minska. Inte öka hastigheten över korta radien då utan genom hela tvärsnittet utan att höja hastigheten över korta radien. Fungerar bara på toppar där man kan få till en lång fin radie.Problemet när luften går igenom en kanal är hastighetsskillnaden i samma tvärsnitt.
Om ena kanalväggen är mycket längre eller kortare ökar denna hastighetsskillnad och skjuvning av luften uppstår. Det medför att luften inte klarar av att hålla den beräknade medelhastigheten för tryckskillnaden utan den blir lägre. Vid 28" ska luften hålla ca 350fps men det beror också på tvärsnittsarean. Ju större rördiameter desto mer flöde per areaenhet eftersom ytskiktet snor en del av platsen. Med flödning av olika diametrar borde jag kunna räkna ut ytskiktets tjocklek vid 28" för en viss längd.
Ska se om jag inte kan göra det senare idag för jag leker ändå i flödesbänken med Ford V6 toppar.

Erland.

Vart uppstår normalt en 'vak'?
i ytterradie i grytan?
Samt en bit nedanför mot ventilen i innerradien?

Bränslet komprimeras inte, men luften, så relativt sett så blir det mer bränsle som exponeras mot kanaler och ventiler.

Mats

Kadett4wd skrev:Vart uppstår normalt en 'vak'?
i ytterradie i grytan?
Samt en bit nedanför mot ventilen i innerradien?

I innerradien och bakom ventilstyrningen. Men hastighetsprofilen genom kanalen beror på hur kanalen svänger.
Det finns lite cfd bilder längst ner på denna sidan: http://www.topplocksverkstan.se/FLODESMODULEN.html

Erland.

precis som jag antog då, luften går efter lagen 'lättaste vägen'
Men då luften är i fastare form(högre densitet) blir det juh mera tröghet i luften/massan.
Och vill mera rakt fram i en böj, vilket den således börjar få vakområdena mindre.
ett långsökt men lysande exempel.

Spånsug på jobbet: man suger spånor ur fräsen för att hålla rent etc etc.
I alla rör och böjar vill spånorna fortsätta rakt fram, de nöter hål på rören i ytterböj, man får svetsa på tjocka plattjärn så det tar ett tag å nöta igenom.
Lika en bläster, tar jag isär en blästerpistol ser jag att nötningen av sanden sker i 'ytterkant' på munstycket.
alltså sidan mittemot där sanden kommer in i pistolen.
Nu är juh detta lösa partiklar i luftmassan.
Men jag vill ändock tro att tyngre saker tenderar åka rakt i kurvor, och då även luft.
Då får man bort lite av vaken i kurvans ytterkant och får fart på den luften, varav man inte behöver bredda innerradien på samma vis, eller rättare sagt, kraven minskar.

Jag tror jag har lest nogot om detta en gång. Et lemans team eller nogot race team gjorde om toppen lite fordi dom skulle kjöra et løp i regn / dimma eller nogot sånt. och luften vart tyngre

Husker inte helt hur det var. men nogot med luftens tyngd var det

Det är väldigt lätt att kolla med ett pitotrör i en flödesbänk. Då ser man att luften inte går ut i ytterradien utan tar rakaste vägen runt innerradier. Släpper flödet i innerradien så bildas det en vak som tar upp plats och det gör att kanalen ändrar form för luften som passerar. Efter korta radien är rakaste vägen bort över ventilen så att svänga luften över innerradien och ut på andra sidan ventilen kräver lite övertalning. Därför lutar de flesta moderna kanaler från ventilen mot insug. Då blir inte innerradien lika tvär och det blir lättare att svänga ut på ventilens baksida eller vad man ska kalla det. Framsidan blir från kanalen sett. Lutar man kanalen mycket blir det också svårt att svänga och 11 grader verkar vara lagom på en 2 ventils motor.

Erland.

men det ger ändå inget svar på min fråga.

Ställ frågan igen så jag vet vad jag ska svara på, det är rätt mycket skrivet nu.

Erland.

denna tråd kan vara intressant att läsa också http://forum.savarturbo.se/viewtopic.ph ... sc&start=0

en del intressanta och välskrivna inlägg av järnet bland annat.

Fanns det ingen fråga?

Erland.

Frågan som han fortfarande inte har ett konkret svar på är nog om högre densitet på luften nyttjar kanalen bättre, och om det är så att kanalarean skall vara större för att minska hastigheten eller inte, som järnet skriver i tråden Jens hänvisar till?
Är det på det viset som järnet skriver så borde det betyda att effekten kan öka på bromspappret även om flödesbänken inte visar samma framsteg. Tidskrävande med trial and error i ett sådant läge...

Järnet skriver: "alternativ vy på det hela är att man måste sänka gashastigeten i böjen av kanalen för att minska centripetalaccelerationen som kompensation för högre densitet"
Eller: att det går tyngre att dra en större massa genom ett trångt rör, jämfört med en grövre rör....

//Tobias

nej.

Jag tycker frågeställningen är solklar i mitt första inlägg.
men men.

lek med tanken att vi låter vatten flöda i kanalen, det har hög densitet.
Bildas samma vakar då?
nyttjas mera av kanalen effektivare att transportera mediet?

Det jag frågar efter är faktiskt att en kanal som är liten blir mera effektiv med högre densitet?
Inte att kompensera i storlek för mängden luft.