Snart skall jag belysa vad jag tror är orsaken till "ingen" (försumbar, typ 2-3 hästar) effektskillnad på 2 liters 16V med 2 Bar i plenum och 2 Bar i grenrör (och nästa test med mindre avgashus, nära 4 Bar i grenrör)
Men först kan man läsa här:
viewtopic.php?p=707262#p707262
Börja med att titta i tryckdiagrammet, det är visserligen sugmotor men principen är densamma. Kolla den gröna linjen vid "toppen" allra längst till höger. Det är en puls som returnerar mot stängd avgasventil, som synes påverkar den inte cylindern alls (men det hade den gjort om den returnerat snabbare eller ventilen stängt senare)
Vad den däremot påverkar är det statiska avgastrycket, det kommer att bli högre när pulsen fortsätter ut till mätstället. Någon nämnde "justera kam" - vad kan man tänka sig händer med det statiska trycket i grenröret om man låter cylindern "svälja" den där pulsen i stället? Jo, det blir en liten aning lägre. Vad händer med motorns effekt? Jo, den blir också lägre. Nu till frågan: är det bättre att justera kammen så att effekten blir som högst eller är det bättre att kika på mottrycket?
Egentligen är det bättre att fortsätta min och Erlands diskussion om pulsens "fördubbling" vid dubblerat statiskt tryck här, i stället för i den tråden.
Erland har länge räknat med att 1 Bars laddtryck (2 Bar absolut) ger dubbelt så höga tryckpeakar. De jag diskuterat detta med vågar inte gå så långt, jag har blivit lärd att peakarna blir högre men inte med så mycket, för att vara säker så att man inte överdriver så brukar jag räkna med att de inte blir högre alls (de får samma drivkraft/energi från ventilöppning och kolvrörelse)
Logiskt sett så blir de högre och det beror på att en ventil som öppnar "plötsligt" kommer att producera en starkare ljudvåg när trycket på dess ena sida är högre (trycket är högre på andra sidan också, men inte lika mycket högre/förhöjt)
Erland gjorde ett "nytänkande" i tråden och det stämmer inte med vad jag lärt mig. Han menade att även "lägsta nivån" blir högre men det är inte rätt tänkt.
För att ljudvågor ska uppstå så krävs en oscillerande rörelse och därefter kan de fortplanta sig i luften. Ska de hålla sig intakta (odistorderade) så att de kan fortsätta sin fram och återgående rörelse så har de absolut vakuum i ena änden som gräns och ett dubblerat tryck i den andra änden.
Erland o jag har haft diskussion om ljud och tryckvågor förut också, han menade då att det inte handlar om ljud men detta är fel. Ljud och tryckvåg är exakt samma sak
(den gången hänvisade jag med en länk, men han läste tydligen inte den länken)
Det fungerar alltså så att vågen "lånar" på ena sidan och den kan då "låna" ända ner till vakuum, vilket i sin tur innebär att det den lånat kan den "lägga till" på det statiska trycket (så c:a ett bars övertryck är det maximala som går att uppnå om utgångsläget är atmosfärstryck)
Nääää... Nu måste jag väl ändå vara ute o cykla
en bomb kan ju fixa extremt mycket högre tryck! Japp! Men då är det ingen vågrörelse i rätt bemärkelse längre - nu blir det i stället så att det lånas under en mycket längre tid från "vakuumsidan" och molekylerna trycks ihop framför det som nu heter chockvåg med en enorm kraft. Bakom en sådan våg skapas ett "långrandigt" vakuum som, så småningom måste återställas.
Är det chockvåg på avgassidan i en motor? Rent logiskt borde det kunna bli det under korta förhållanden och skillnaden är att den regelrätta ljud/tryckvågens regelbunda fram och återgående form blir distorderad så att det rör sig om en mycket kortvarig del med "supertryck" följt av ett långt vakuum.
I vart fall så är den undre gränsen vakuum och detta gäller oavsett vad man har för statiskt tryck i grenröret, för att "nå ner" till vakuum så krävs det tillräckligt med energi - och jag vet inte hur långt ner vi når i en högeffektsmotor - men nog borde det kunna närma sig en bombs energi förr eller senare?