Schlorven, -Vad jobbar man på för märkligt ställe om man lyssnar på den?

Mattan är ju stabil som tusan som sagt, men det är väl troligen det enda också. Som det mesta annat så är ju mattan hopsatt med popnit och när bandlisten är utsliten borrar man ur nitarna och sätter dit nya lister. Skulle själva mattan gå sönder går det att skarva i nya bitar, -odödlig! Kedjan håller väl också, är tydligen direkt kompatibel med en kamkedja från gamla Mercedes diesel.
En svag länk som alltid går sönder oavsett trim eller ej är dessa:

Drivkuggen på bakaxeln, faller sönder som fnöske med åren, finns nya att köpa så det är bara att byta. De nya är av bättre kvalitet och håller bättre. En annan skrattretande sak med mattan är att längden varierar med fuktigheten. Nu pratar vi inte lite gran, utan uppåt 30cm

Men de fiffiga ingenjörerna hade ju en lösning på det också, -man förlänger/förkortar hela maskinen i leden med pinnskruvar och låsmuttrar! I kortaste läget här.

Detta hjälpte ju dock inte på min när den stått för länge så jag fick (i full snöstorm) skruva loss framaxeln och flytta bak den 3cm. Sen gick den att köra. Man kan ju fundera varför man envisades med den här tekniken men poängen är att den är väldigt lätt och hållbar.
Bakflyttat framaxel, gamla hålen syns:
