Dundersmurfen, Motorn ger 1008hk och jag har inte grejat med den efter det.
Skall försöka tuna in bilen då det bör gå att åka lite tider med den effekten.
Nu till ytterliggare en racerapport!
Varit på Mari memorial och kört (Dala-järna).
Verkligen en tävling jag kan rekomendera till fullo.
en underbar ordning på allt och jag tycker dom skötte det kanon med tanke på vädrets makter.
Vi rullade på fredagkväll som två mans team (Tack Christian) då det var oerhört svårt att få med sig människor som är det minsta intresserade.
Men vi klarade av biffen bra faktiskt.
Tillsammans med Tobias Friberg och hans team tågade vi in i depån som var perfekt uppmärkt med vårat begärda utrymme.
Vi hade haft den goda smaken att fixa oss ett ihopfällbart matsalsbord som man har på byggen och liknande.
Det gjorde att våran depå plats inte såg ut som en tipp utan att vi faktiskt fick lite ordning på sakerna.
På lördag morgon bestämde vi oss för att drastiskt göra en större åtgärd på mitt delikata start problem.
Jag hade redan justerat koppling i samråd med Markus svensson (tack för det) och fick för mig att bakvagnen med behövde en känga.
Vi flyttade upp fyrlänk stagen ett hack (dom övre).
Sedan var det bara att kasta sig ut på banan.
Launchade upp startvarv, kröp ur stage men höll ändå kvar tills fullt tryck kommit på launch.
Klev iväg och hujjeda mig, nu funkar bitarna.
Växlade och skötte mitt.
Kom i mål på 6,8sek och en enorm 60 fot.
Nästa repa var jag mera beredd och klev på med samma inställningar bara att jag försökte göra en finare resa samt att jag nu hade shift lighten på rätt varvtal.
Kom iväg nu med och det drog bra i bilen tills ute på banan då jag tyckte den kändes tam.
6,1sek och 189km/h det vittnar om att nått inte står rätt till.
Kollade loggar och tyckte lambda kurvan så jädra skum ut.
Fan tänkte jag, har spridarna börjat trillskas med mig.
Plockade av första fuelrailen och kände på spridarna, dom var fina.
Andra railen med 8 spridare i blev en liten chock. Den satt helt lös ?!?!?
Inga skruvar kvar till den.
Ändå satt den på plats som den skulle i alla spridarhylsor trots 3bars ladd.
Senare såg jag att fuelrailen varit ungefär 2cm upp och vänt i ett par skruvar till plenumboxen.
Var stora märken i fuel railen efter det.
Men hur i all sin dar kan den ha lagt sig till rätta igen?
Och hur kan motorn ha klarat sig utan spikningar ?
Det är nästan lika svårt att föreställa sig som att människor en gång gått på månen tycker jag.
Stiften ser bra ut, kolvar ser bra ut, motorn låter bra på startmotorn i komp, motorn går perfekt och lika som den gjort på tomgång.
Jädrar vilken tur tänkte jag och skruvade ihop sakerna och hoppades på grym sång i maskinen tredje repan ut.
Dock tyckte jag att det blev en grej med växellådan på treans växel (misstänkt likt en sprag) i burnouten.
Sen i starten var jag för het och fick alldrig upp launchen så den boggade.
Då slog det av drevet på vacumpumpen och drivningen till oljepumpen och bränslepumpen.
Jag försökte starta och rulla åt sidan.
Startade på bränslet i fuelrailen bara.
Släpade bilen till depån för att konstatera att det var färdigkört den helgen.
Nu har jag rivit oljetråget för att kolla veven.
Det hade gått bra.
Lite lite tillstymmelse till märke på ettans vevtapp på veven som jag skall polera.
Annars är allt helt okej.
Tur att bränslepumpen går på samma rem så man inte dumt nog kan köra iväg.
Har även plockat isär vacumpumpen.
Dör om min förvåning då jag finner att axeln i den pumpen är gjord av aluminium
Men va fan.. Det får bli en tillverkad i nått helt annat material nu som pallar med påfrestningen.
Annars är jag nöjd med att fått iväg bilen.
Hoppas på att motorn är lika stark som den kändes i orsa efter min fuelrail incident.
Vill gärna köra nått mer i år men vet inte vad.
Tips?
Har tittat på Tierp i slutet på september men vet inte om det är en bra test tävling för min del.
Var jävligt dyrt med!
Några bilder från Anita Norgren, hoppas det är okej att jag länkar dom hit!
Lite andra bilder från i år på olika ställen:
