Allt tog sin början 2004, då en figur ur bekantskapskretsen beslutat sig för att införskaffa en Toyota Supra mk2. Han satt och bläddrade annonser på internet, och ett turbointresse väckets omedelbart hos LeifGösta(fingerat namn) och då - rätt ur det blå, dök en annons upp. Annonsen var, som ni nog förstått, en Fiat Uno Turbo. LeifGöstas förkärlek till små roliga bilar tog överhanden, och en Uno införskaffades inom ett par dygn.
Unon hade ägts av en gammal dam i trakten, var rostig som få, men med en charm man inte kunde förneka
Plus att bilen bara haft damen och en bilfirma(el. om de var 2 bilfirmor, importören o så - uttagen -90 av nån anledning) som ägare.Med pengar i hand o trofaste mekanikern NilsGösta(även detta ett fingerat namn - repressalierisken är överhängande...) vid sidan, gjordes köpet upp - och färden mot framtiden var påbörjad....
Motorn tuffade igång, ackompanjerat av två breda leenden som inte falnade på hela den dagen...Tryckte iväg lite försiktigt på gasen, o så lite till - och förstå våran förtjusning när ett pysljud, ungefär: phhyyyhyhyhyys. sökte sig in i kupén när gasen släpptes upp igen....
-"Wow, det låter som en rally-Impreza!!!" utbrast vi båda två praktiskt taget i kör, fortfarande med lika breda leenden, eventuellt någon millimeter större..
Väl hemma på gården revs bilens inredning ur, baksäte, innertak etc. etc.
En taklucka satt olämpligt nog originalmonterad, så taket fick ge vika det också till förmån för ett rakt o fint plåt-dito från en slaktad 75sx.
Någonstans i detta skede (helt nermonterad) vägrade plötsligt motorn att starta trots ivriga övertalnings-försök - och efter c.a en vecka, p.g.a monetära och psykologiska(fett less...) anledningar lades projektet på is i ett år framöver. Och det är egentligen nu som historien tar sin början på allvar. Har tyvärr inga bilder från det första året, men ungefär ifrån där vi befinner oss i resumén började vi dokumentera vårat budget-projekt. Och just budgeten var ett av de huvudsakliga målen med detta bygge, att iaf lyckas köra nån repa och ha lite roligt för mindre pengar än en vinterjacka
Nu är vi alltså framme på 2005, det är sensommar och rykten surrar om race på Hudiksvalls flygfält. Lyckades få fram exakt datum, och det visade sig vara ungefär en vecka kvar tills evenemanget, den så välbekanta blåslampan i arslet tändes - och mekanikern kallades in på dygnetrunt-mek tills allting lirade...
Efter (utan att överdriva) 48 timmar i garaget, samt en blixtinkallad elektriker, så hoppade pärlan igång som ingenting hänt =) LYCKA i sin renaste form, nu var det ju bara resten - alltså typ allt - kvar....Taket var endast ditsvetsat, inga bromsar överhuvudtaget efter en tids uppallning, all el i en stor röra, död soppapump, karossen halvt nerslipad o endast skydds-sprayad med ungefär alla färger i regnbågen då ekonomin endast tillät oss att använda slattar av gamla färgburkar, ja listan kan egentligen göras hur lång som helst över våra genvägar till den perfekta bilen
Natten mot race förbrukades i en hiskelig hastighet, i en carport i Hudiks utkanter lyste flitens lampa oavbrutet tills gryningsljuset kom och det var dags att lasta trailern o dra iväg mot strippen. Och här kommer första bilden, från stippen naturligtvis, för att ni ska förstå i vilket skick vi anlände...Otroligt att ingen ringde polisen egentligen, se själva - och njut...
ps. blev tvungna att sno nåra bilder från en hemsida - nåra som fattades:
eller ja, de kommer foton snart - vi hajjar inte det här hehe...det var ju svårt att lägga upp bilder...? Sketsamma då, tebax till historien om Uno!
Ja, efter de helvetiska dygns skruvande vi haft fick vi ingenting i belöning.... Racet ställdes in p.g.a regn men till vårt stora förtret sken solen sen hela dagen o kvällen, så vi fick förlusta oss på annat vis - d.v.s dricka bärs o kolla in crusingen i stan samt lite illegala race på gator o torg =) Tyvärr vågade vi oss inte ut me unon på allmän väg just den kvällen, saknades ju bl.a en framskärm och med lepra-lacken vi lagt så skulle vi blivit måltavla för lagens långa arm...hehehe....
Menmen, race-intresset var ju redan väckt och - märkte vi - märkligt svårsläckt. När sedermera vintern kom, ägnades en folkölsnatt i garaget åt att korrigera upp lackningen o i samma veva styrdes lite rost upp.
och rost förresten, herre gud.....*två suckar i stereo*
Men med lite vilja (glasfiber, 8mm plåt, samt karosseri-kitt) så fixar man det mesta
En Cobra rallystol samt fyrpunkts-bälte inhandlades av en kamrat - o tillika bror till mekanikern - i penga-behov, mkt mkt billigt med andra ord. Av samma herre införskaffades även en dump, modell sämre, men med projektets mantra (billigt....billigt....billigt....) ringande i öronen verkade den vara ett ypperligt alternativ. Original-dumpen visade sig ha fastnat i ett halv-öppet läge och låg och släppte igenom ladd mest hela tiden..inte bra...
Med den nya fina dumpen monterad, var det som en ny bil - laddade 1,7 med original turbon utan att protestera, o vi såg framför oss en rolig sommar tills allting slutligen tog sitt slut i en spektakulär eldboll eller nåt annat häftigt och oväntat
Bilen ställdes undan i väntan på den åtråvärda sommar-säsongen, medans mekanikern tillfälligt flyttade till annan ort p.g.a lite annat att göra (mekanikern e nämligen rappare oxå, så det så...).
LeifGösta fortsatte oförtrutet pyssla vidare även i NilsGöstas frånvaro, bl.a snickrades ett extrasprut ihop som en liten försäkring. Planerna hade nämligen sakta ändrats i.o.m att en relation uppstod med Uno, så vi kunde bara inte döda den så elakt - även om budgeten fortfarande var lika tight beslutades att lägga lite mer krut i projektet så den kanske skulle hålla lite längre.
NilsGöstas förväntade karriär gick i stöpet - och återinfann sig i kommunen tidig sommar 2006, knäckt som få män tidigare...Fanns bara en sak att göra, sätta fart med projekt Uno såklart! Tankarna skingrades och fokuserades, och i centrum stod nu istället Uno, redo att ta emot all uppmärksamhet den förtjänade
Nu togs tanken bort, och res.hjulsbaljan ersattes av rak, fin plåt. Som tank användes en gammal båttank (återigen i brist på annat) och lite nya soppaledningar drogs iordning. En lustig sidepipe stack ut, en simons 2,5 tums dämpare rätt ut bakom förardörren..
I samma veva passade vi på att flytta batteriet till arslet på bilen, utan speciellt säkerhetstänkande naturligtvis. E batterisyra så farligt egentligen..? =)I juni, kan ha varit den 12.e, så var det återigen dags för race - tyvärr egentligen bara för MC:s men tack vare en trevlig granne (Tack turboGSX-snubben) fick vi möjlighet att köra några repor för att änte-jävla-ligen få en tid att utgå ifrån. Sällan har man sett så många höjda ögonbryn som när Unon puttrade fram för start bland alla turbohojjar...
De enda andra bilarna på strippen var en 400hk Golf mkIV (?) och en galen Camaro - så när vi rullade upp o burnade o pös så såg folk bra chockerade ut, efterföljt av glada leenden
En liten fotnot är att vi träffade på NilsGöstas tatuerare som överrumplad av den råa charm Uno utstrålar erbjöd sig att vid ett senare tillfälle testa att pinstripa bilen =)Hur som helst så hade vi sagt att vi skulle vara nöjda med en hög 16, låg 17-tid ungefär - och första repan sattes 15.70 och målet var redan uppnått...Hyfsat bra tid för pengar motsvarande två matkassar på Ica Kvantum - och i.o.m att vi lovat Uno en ny turbo om den spikade en 16-tid, så var det bara att stå vid sitt ord o införskaffa ett stycke sådan!
Men ett nytt race hann bli inplanerat innan turbon hann komma hem, så nya tryckrör, en ny intercooler med alu-gavlar och ny dump (fortfarande riktigt billigt...) skaffades för att trösta bil-stackaren med så länge. Original-turbon började vid det här laget bete sig mycket märkligt och gav klara indikationer om att ett haveri var på intåg - laddet började svajja, kraftigt, men användes ändå i brist på annat då racet obevekligen närmade sig.
Rören och IC:n verkade hålla förvånansvärt tätt, och dumpen verkade ha gett effekt den med - förmodl. p.g.a att den gamla super-budget-dumpen läckt ladd den också precis som originalskräpet.
Bilen gick bra förutom det svajjande laddet, pendlade från allt mellan 0,5 - 1,3 ungefär - men vi tog det lite lugnt o sparade bitarna till racet istället, och 2 kvällar innan anlände den nya bränsletrycksregulatorn, vilken monterades på studs. Allt såg ut att fungera utmärkt, stadigt grundtryck på 3 bar o Uno reagerade helt klart på detta ingrepp. Lägger ut en länk här till första provturen med nya sakerna:
http://video.google.com/videoplay?docid ... +uno+turbo
Glada i hågen gick vi till sängs i lagom tid för att hinna fixa det sista dagen innan racet, typ städa upp o pilla lite med tändningen o BTR:en. Döm våran förvåning på förmiddagen när bilen startats upp, och helt plötsligt börjar soppatrycket att tok-svajja så det smäller i soppaledningarna o allting hoppar som har med soppan att göra...Det bara klickade i BTR:en, hoppade mellan 1-2,5 bar o vi hajjade nada...
Testade att skruva upp trycket, och vid 8(!) bar upphörde dunkandet och vi justerade trycket neråt igen. Allt stadigt tills vid c.a 5 bar då svajjet kom tillbaks med full kraft o stod o hoppade mellan 1- typ 2,5bar. Riktigt nedslående, monterade isär o kollade om man kunde se något hål i membranet el. dyl. men det enda vi kunde tänka oss var helt enkelt att nämnda membran var för klent...? Pratade flera gånger med leverantören (låter det vara osagt vilken det var...) som hävdade att det var soppa-pumpen som spökade - så vi kirrade fram lite olika alternativ o började prova.
Pump från Volvo GLT, samma resultat...pump från Terrano, samma resultat...Vad göra? Inte ens 24 timmar kvar, o soppatrycket käpprätt åt helvete...Problemet löstes på bonna-vis, Dr.Greenthumb (våran personliga customizer med tig.en i högsta hugg..) kom på att vi kan ju stoppa i en liten bit tetrapak för att försöka styva upp membranet o se om de hjälpte. Och se - det gjorde det, något sånär iaf. Fick typ 2,3 i grundtryck, så det fick duga - original ligger på 2bar som referens-siffra
Den returnerades dock omedelbart efter racet, se upp med vad ni handlar - F1Z eller nå sånt hette den, blåeloxerad o fett keff.....
Så med de här inställningarna kom vi med lågt ställda förväntningar till flygfältet - bland de första anländande, tror vi fick nr.9 om inte minnat sviktar. Lyckades trots NilsGöstas & Greenthumbs kombinerade solsting o öl-överkonsumtion sätta en förbättrad tid - 15.55 - vilken lycka
Och den tiden sattes med 1.3 i ladd på varvstopp - 0,5bar typ resten av registret, så det var ingen dröm för LeifGösta att spaka Uno i hettan!Fick dock många glada minnen (NilsGösta & Greenthumb oxå..?) från denna dag, bl.a spons på "ny" turbo o lite annat smått o gott =)
Kom verkligen väl till pass då ramen på budgeten nu var mycket nära att spräckas, och i det här läget beslutades även att höja budgeten en aning - det var ju så förbålt roligt att rejsa..Sammanlagd summa nu cirka 3 Ica-kassar...
Tiderna blev konsekvent sämre, så det var ingen idé att plåga pärlan längre, bilen trailades hem o fick vila lite i väntan på turbo-byte.
När Greenthumb & NilsGösta vaknat upp ur dimmorna påbörjades så planeringen för hur turbon skulle pillas på plats på bästa sätt - samt påbörja en topprenovering med nya styrningar o insplining av ventiler. En riktplaning fixades oxå, billigt, billigt...
Med Greenthumb vid TIG:en tog grenrörsfläns snabbt plats, samt portning av grenröret o matchportning i adapterplattan för bästa möjliga flöde. Turbon är en Garret t03 (tror vi iaf), men det sitter utbytes-kompressorhus o.s.v som gör den lite svår att artbestämma.
Första provturen me denna resulterade i tjockt med lagg, och vilt slirande koppling när laddet väl kom dundrande
Då togs det nuvarande gällande beslutet att sluta kompromissa så förbannat o inhandla lite riktiga pryttlar! NilsGösta fick oväntat ett ekonomiskt uppsving så en ny kaross, besiktad o klar men utan motor o låda, köptes från grannkommunen. Nya ram- o vevlager, samt ringar beställda o hemkomna - och annat smågodis väntar på att ansluta sig, bl.a sprut o tändning och koppling o tryckplatta. Garageplats är numera permanent, till allas glädje förutom lokalbefolkningen o polizei, och Uno nr.1 är snart totalt i molekyler för transplantation till laglig kaross =)
Massa byggbilder kommer naturligtvis, måste bara klura ut hur fan man lägger ut foton här först o sen kommer det rassla till
Även motorspec o byggkostnader kommer att redovisas när det är monterat o klart för drabbning - ska bromsas oxå, så papper kommer att finnas till allmän beskådan.Hoppas ni tycker det här låter lika intressant som vi tycker att det är, har inte sett nån Uno här än så länge, e vi först på plats tro...?
Uppdateringar av alla de slag kommer följa löpande allt eftersom bygget fortgår, må GÖTT!!!!
MVH// LeifGösta & NilsGösta
+ 
där fick man sej några goa skratt kan jag lova.Vad va det i koppen på filmen 
